Klimatavtalet: 300 miljarder dollar i stöd – kritiken är hård

Efter intensiva förhandlingarFN:s klimattoppmöte i Baku enades till slut världens länder om ett nytt klimatfinansieringsavtal.
    De rika länderna förbinder sig att senast år 2035 årligen bidra med minst 300 miljarder dollar i klimatstöd till utvecklingsländerna. Men flera utvecklingsländer och miljöorganisationer är starkt kritiska och menar att summan är otillräcklig för att möta klimatkrisens utmaningar.
    En nyhet i avtalet är att klimatfinansiering som tillhandahålls via multilaterala utvecklingsbanker från länder som Kina kommer att räknas in i målet på 300 miljarder dollar. USA och EU har drivit på för att även rikare utvecklingsländer som Kina och Saudiarabien ska bidra till finansieringen.
    Panamas representant Juan Carlos Monterrey-Gomez räknar med att detta innebär att Parisavtalets mål om att begränsa den globala klimatuppvärmningen till 1,5 grader därmed ”är dött”, skriver nyhetsbyrån Bloomberg.
    FN:s klimatchef Simon Stiell medgav att det avtal som nåddes i Baku inte uppfyllde alla parters förväntningar och att det krävs betydligt mer arbete nästa år i flera viktiga frågor. ”Inget land fick som det ville, och vi lämnar Baku med ett berg av arbete kvar att göra”, sade Stiell.
    FN:s nästa klimattoppmöte äger rum om ett år i Belém, Brasilien.
    United Nations: COP29 concludes with climate finance deal.

Ur klimatavtalet

Några punkter ur innehållet i klimatfinansieringen från COP29 i Baku:

  • Rika länder ska bidra med minst 300 miljarder dollar årligen i klimatstöd till utvecklingsländer till 2035.
  • Målet är att mobilisera totalt 1,3 biljoner dollar per år senast 2035 genom att även involvera privata investerare.
  • Pengarna ska gå till både utsläppsminskningar och klimatanpassning.
  • Utvecklingsländer såsom Kina uppmuntras att bidra frivilligt.
  • Särskilt fokus på stöd till de minst utvecklade länderna och små östater.
  • En särskild utvärdering av tillgången till klimatfinansiering ska göras 2030.
Det här inlägget postades i Data, Internet, Demokrati, Djur, natur, Geografi, Historia, Miljö, Politik, myndigheter, Samhällsklimat. Bokmärk permalänken.