
Redan i april 2020 begärde regeringen en ”nödlag” som gav dem stor makt att meddela föreskrifter – utan att behöva vända sig till riksdagen. Då var det för att bekämpa coronapandemin. Den utökade makten var bara ”tillfällig”, fram till september.
Nu 2025 föreslås regeringen få mer makt vid allvarliga kriser i fredstid. Det ska göras genom grundlagsändringar i regeringsformen. Syftet är att snabbare kunna agera vid krig eller fredstida kriser.
I fredstida kriser skulle det kunna vara vid svåra akuta kriser som en kärnkraftsolycka, naturkatastrof, omfattande smittspridning av svår sjukdom, terroristattentat, en större finanskris, omfattande it-störningar eller cyberangrepp. Då kan det krävas föreskrifter inom någon eller ett par dagar för att avvärja ett allvarligt hot mot vårt demokratiska statsskick.
Enligt propositionen får dock regeringen på egen hand bara aktivera de särskilda befogenheterna om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas.
Danmark,
Norge och
Storbritannien har antagit nödlagar.
Ökad makt måste också förenas med ökat ansvar.
Det föreslås bland annat följande:
- Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Exempelvis införs en ny bestämmelse i regeringsformen som öppnar upp för möjligheten att hålla helt digitala riksdagssammanträden i vissa svåra situationer.
- Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
- Nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer införs. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.
Regeringskansliet: Stärkt konstitutionell beredskap .
Regeringen_ Regeringens proposition 2024/25:155, Stärkt konstitutionell beredskap – pdf.