Svarta hål – därför är de så svåra att för

Illustration av en avlägsen kvasar (ULAS J1120+0641), som drivs av ett svart hål där jetstrålar skjuts ut från den så kallade ackretionskivan utanför hålet. Kvasaren är det mest ljusstarka objekt som hittills upptäckts i universum.
Bild: ESO/M. Kornmesser.

Man behöver inte känna sig dum och korkad för att man inte förstår sig på de svarta hålen. De svarta hålen har gäckat även forskare inom astronomi och doktorer i fysik under hundratals år, redan under 1700-talet väcktes tankarna om de mörka himlakropparna.
    Men 2019 kom det första suddiga fotot som visade att svarta hål verkligen existerade. Det är något av en paradox kan tyckas eftersom det är universums mörkaste plats – och samtidigt dess starkaste ljuskälla.
    Men fortfarande kvarstår många frågor. Till exempel vet vi ännu inte hur de supermassiva hålen tillkommit eller om de finns i alla galaxer. Vi vet inte heller exakt hur kvasarerna fungerar, eller vad som sker med materia vid händelsehorisonten.
    Läs mer på Forskning.se: Svarta hål – därför är de så svåra att för.

Det här inlägget postades i Astronomi, Data, Internet, Foto, IT, Politik, myndigheter, Rymden, Samhällsservice, Vetenskap. Bokmärk permalänken.