Från labb till marknad: Så här har grafen bidragit till samhället

Det ultratunna materialet grafen används för att förverkliga nästa generations teknologier inom vitt skilda områden som energi, biomedicin, elektronik och transport. Det stora forskningsprogrammet Grafenflaggskeppet har hjälpt Europa att ligga i framkant av denna tekniska revolution och underlättat kommersialiseringen av grafen under de senaste tio åren.
Foto: Graphene Flagship | Dallara Automobili Spa.

I tio år har Chalmers koordinerat EU:s största forskningsprogram någonsin – Grafenflaggskeppet med en budget på 1 miljard euro. Nu summeras arbetet med att få den tunnaste formen av kol – grafen – att ta klivet från labbet till att göra nytta i samhället. Utöver en stor mängd nya produkter, patent och bolag bedöms forskningsprogrammet resultera i över 38 000 jobb i Europa fram till år 2030.
    Grafen används för att förverkliga nästa generations teknologi inom så vitt skilda områden som energi, biomedicin, elektronik och transport. Till exempel utvecklas sensorer för självkörande bilar, avancerade batterier, elektronik, sportutrustning, vattenreningsmetoder och sofistikerade instrument för neurovetenskap. På utställningen i Gothia Towers kommer några av flaggskeppets mest framgångsrika projekt att visas upp och besökare kan beskåda alltifrån en grafenoptimerad sportbil till vattenreningsfilter och solceller som är både billigare och effektivare jämfört med dagens teknik.
    Grafenveckan, Graphene Week, pågår den 4–8 september på Svenska Mässan/Gothia Towers i Göteborg.
    Chalmers: Från labb till marknad: Så här har grafen bidragit till samhället.

Det här inlägget postades i Data, Internet, Historia, Politik, myndigheter, Samhällsservice, Teknik, Vetenskap. Bokmärk permalänken.